Den finländska litteraturen lever och mår väl då författarna kan livnära sig på sitt arbete. Sanasto representerar över 16 000 upphovspersoner inom litteratur i Finland.
Finländarna anlitar bibliotek aktivt
Trots vår fåtaliga befolkning anlitar betydligt fler människor bibliotek i Finland än till exempel i övriga Norden. Antalet bibliotekslån är över 80 miljoner om året. På grund av coronarestriktionerna minskade utlåningen något 2020 och 2021, men 2022 återhämtade den sig till den tidigare nivån.
Finländarna älskar biblioteken, och biblioteksväsendet har en stor betydelse också för främjandet och bevarandet av bildning och läskunnighet.
Utlåningsersättningarna bör följa de nya sätten på vilka litteratur används
Utlåningsersättningen är en upphovsrättsersättning. Författare kan inte förbjuda bibliotek att låna ut deras tryckta verk till allmänhet, men de har rätt till ersättning på basis av utlåningsvolymen. Utlåningsersättningen betalas ur statsbudgeten. För närvarande är det årliga anslaget 15,6 miljoner euro. Utlåningsersättningen är skattepliktig inkomst, och ofta förbättrar den avsevärt författarnas möjligheter att livnära sig på sitt arbete.
Människor har redan i åratal kunnat ta del av litteratur på andra sätt än genom att läsa tryckta böcker. Utlåningen av e-böcker och e-ljudböcker har ökat avsevärt sedan 2015, och 2022 uppgick e-lånen på allmänna bibliotek redan till närmare 1,6 miljoner. Kommunerna håller på att etablera ett gemensamt e-bibliotek, och det kommer sannolikt att öka utlåningen av e-böcker och e-ljudböcker ytterligare. I och med att digitaliseringen framskrider och e-lånen av böcker ökar är det också motiverat att utvidga utlåningsersättningssystemet till att omfatta alla publiceringsformat på ett likvärdigt sätt.
En ändring av upphovsrättslagen bereds
Under 2022 framskred genomförandet av utlåningsersättningar för e-böcker med stora steg. I budgetmanglingen i april gjordes en reservering på en miljon euro för utlåningsersättning för e-material i statsbudgeten 2023. Som villkor för utbetalning av ersättning ställdes dock en ändring av upphovsrättslagen.
I maj 2022 tillsatte forsknings- och kulturminister Petri Honkonen hovrättsrådet Kristiina Harenko att utreda ersättningar för bibliotekslån av e-material. Enligt utredningen som offentliggjordes i slutet av hösten bör utlåningsersättningen så fort som möjligt utvidgas till e-böcker och e-ljudböcker som allmänna bibliotek lånar ut, men när det gäller e-lån från högskolebibliotek föreslogs ytterligare utredningar. I Harenkos utredning konstateras också att utbetalning av utlåningsersättning för e-lån inte förutsätter en lagändring utan att den i början kan betalas med stöd av ministeriets beslut. Därför betalas utlåningsersättning för e-lån från allmänna bibliotek under 2022 ut 2023 med stöd av undervisnings- och kulturministeriets beslut.
En lagändring som normaliserar utlåningsersättningen för e-böcker bereds för närvarande vid undervisnings- och kulturministeriet, och man hoppas att ändringen ska träda i kraft senast 2024. Sanasto för en dialog om detta med såväl beslutsfattarna som undervisnings- och kulturministeriet.
Varför bör e-utlåningsersättningen även omfatta högskolebibliotek?
På allmänna bibliotek och högskolebibliotek lånas delvis samma verk, till exempel kursböcker, forskningshandböcker och allmänna faktaböcker. Från år till år hör uttryckligen dessa till högskolebibliotekens mest utlånade verk. Flera högskolebibliotek har redan infört riktlinjer enligt vilka de framöver kommer att skaffa allt material, även den aktivt utlånade kurslitteraturen, i första hand i e-format.
Tills vidare betalar högskolebibliotek ersättning endast för utlåning av fysiska böcker trots att författare för allmänna biblioteks utlåning redan har rätt till ersättning för e-lån av samma verk. Enligt Sanasto är utlåningsersättningen teknologineutral först när material behandlas likvärdigt oberoende av om det utlånats av allmänna bibliotek eller högskolebibliotek.
Finland har halkat efter den nordiska nivån
Trots att biblioteken anlitas flitigare i Finland än i övriga Norden återspeglas utlåningens popularitet inte i anslaget för utlåningsersättningen.
I Finland började utbetalningen av utlåningsersättning först 2007 till skillnad från övriga Norden där ersättning betalats sedan 1950-talet. År 2017 utvidgades ersättningen äntligen även till högskolebibliotek, och anslaget höjdes till den nordiska nivån, men därefter har Finland tyvärr återigen halkat efter i utvecklingen. Till exempel i Sverige har anslaget under de sex senaste åren höjts med 24 procent och i Danmark med 5,5 procent. I Finland har anslaget varit oförändrat sedan 2017.
Den finländska utlåningsersättningen började rejält på efterkälken, men nu hör Finland till föregångarna i fråga om en ändring av utlåningsersättningen så att den blir teknologineutral.
Vad händer härnäst?
Upphovsrättsorganisationerna Sanasto, Kopiosto och Teosto, som delar ut utlåningsersättningar, förhandlar för närvarande med undervisnings- och kulturministeriet om e-utlåningsersättningen. I februari i år gav Sanasto också ett utlåtande om utredningen av ersättning för bibliotekslån av e-material.
Sanastos mål är att även högskolebibliotekens e-lån bör omfattas av utlåningsersättningen så fort som möjligt. Enligt vår uppfattning är utlåningsersättningen teknologineutral först när material behandlas likvärdigt oberoende av om det utlånats av allmänna bibliotek eller högskolebibliotek.
Det bör finnas bestämmelser om ersättning för bibliotekslån av e-material i upphovsrättslagen. Då säkerställs e-utlåningsersättningens stabilitet och skapas en rättslig grund för reservering av anslag i statsbudgeten. Lagändringen bereds redan och kommer antagligen att träda i kraft 2024.
Utvidgandet av e-utlåningsersättningen till högskolebibliotek och höjningen av anslaget för utlåningsersättningen till en nordisk nivå hör till Sanastos viktigaste mål med tanke på regeringsprogrammet 2023–2027.
För vad behövs litteraturfaddrar?
I oktober 2021 lanserade Sanasto tillsammans med kulturutskottet ett litteraturfadderprogram som riktar sig till riksdagsledamöter. Syftet är att sammanföra författare och översättare samt beslutsfattare för att diskutera aktuella frågor inom bokbranschen och fungera som en länk mellan litteratur och politik. Med hjälp av regelbundna kontakter med faddrarna kan vi utveckla dialogen och främja beslutsfattarnas förståelse av författar- och översättaryrket samt av aktuella frågor inom bokbranschen.
Litteraturfaddrarna har aktivt sedan hösten 2021 diskuterat med beslutsfattare om att utlåningsersättning även bör betalas för e-böcker och e-ljudböcker, och de fortsätter med arbetet också under den nya regeringsperioden för att högskolebibliotekens e-lån så fort som möjligt ska omfattas av utlåningsersättningen och anslaget för utlåningsersättningen höjas till den nordiska nivån.
Litteraturfaddrarna är finländska litteraturaktörer, författare och översättare. Litteraturfaddrarna under regeringsperioden 2023–2027 är Sabine Forsblom, Sami Hilvo, Markus Hotakainen, Vilja-Tuulia Huotarinen, Virpi Hämeen-Anttila, Karo Hämäläinen, Riina Katajavuori, JP Koskinen, Maria Lassila-Merisalo, Leena Lehtolainen, Reetta Niemelä, Sampsa Peltonen, Tiina Raevaara, Peter Sandström, Johanna Sinisalo, Kaijamari Sivill, Anja Snellman, Ville-Juhani Sutinen ja Katariina Vuori.
Alla intresserade ministrar och riksdagsledamöter är välkomna att delta i litteraturfadderverksamheten.