Den finländska litteraturen lever och mår väl då författarna kan livnära sig på sitt arbete. Sanasto representerar över 17 000 upphovspersoner inom litteratur i Finland.
Finländarna anlitar bibliotek aktivt
Trots vår fåtaliga befolkning anlitar betydligt fler människor bibliotek i Finland än till exempel i övriga Norden. Antalet bibliotekslån är över 80 miljoner om året. På grund av coronarestriktionerna minskade utlåningen något 2020 och 2021, men 2022 återhämtade den sig till den tidigare nivån.
Finländarna älskar biblioteken, och biblioteksväsendet har en stor betydelse också för främjandet och bevarandet av bildning och läskunnighet.
Utlåningsersättning betalas för bibliotekslån
Utlåningsersättningen är en upphovsrättsersättning. Författare kan inte förbjuda bibliotek att låna ut deras tryckta verk till allmänhet, men de har rätt till ersättning på basis av utlåningsvolymen. Utlåningsersättningen betalas ur statsbudgeten. För närvarande är det årliga anslaget 16,6 miljoner euro. Utlåningsersättningen är skattepliktig inkomst, och ofta förbättrar den avsevärt författarnas möjligheter att livnära sig på sitt arbete.
Varför omfattar e-utlåningsersättning inte e-bokhyllor?
I enlighet med undervisnings- och kulturministeriets särskilda beslut betalades e-utlåningsersättning för första gången ut i december 2023. Ersättning betalades för de allmänna bibliotekens utlåning av e-böcker och e-ljudböcker 2022.
Från och med 2024 betalas e-utlåningsersättning också för högskolebibliotekens e-lån. E-bokhyllor omfattas dock inte av ersättningen. Sanasto anser att det inte är hållbart eller rättvist att upphovspersonernas rätt till utlåningsersättning beror på i vilket digitalt system ett verk är tillgängligt.
E-bokhyllor är e-tjänster via vilka biblioteksanvändare kan läsa verk i en e-bokhylla på en vald plats och vid en viss tidpunkt. Tillgången till e-böcker och e-ljudböcker i e-bokhyllor baserar sig på bibliotekens licenser på samma sätt som för bibliotekens andra verk. Lagstiftningen är inte värdeneutral, eftersom
samma verk förekommer i e-bokhyllor som i bibliotekens fysiska bokhyllor eller andra e-tjänster.
Sanasto anser att det inte är hållbart att upphovspersonernas rätt till utlåningsersättning beror på i vilket digitalt system ett verk är tillgängligt. Sanasto har beredskap att betala ersättning till upphovspersoner också för e-bokhyllor.
I och med lagändringen etablerades e-utlåningsersättningen, och nu är målet att höja anslaget
I december 2023 godkände riksdagen regeringens proposition med förslag till ändring av upphovsrättslagen, i vilken det föreslogs att ersättning skulle betalas för biblioteksanvändningen av e-böcker och e-ljudböcker. Lagen trädde i kraft 1.1.2024. Ersättningen omfattar inte så kallade e-bokhyllor, och samtidigt fick inläsare av ljudböcker rätt till e-utlåningsersättning.
Kulturutskottet kom med två uttalanden om regeringens proposition, och riksdagen godkände dem:
Riksdagen förutsätter att 1) regeringen följer hur bestämmelserna om ersättning för användning av e-böcker och e-ljudböcker på bibliotek fungerar med tanke på de olika rättighetshavare som omfattas av rätten till ersättning och att den vid behov vidtar åtgärder för att vidareutveckla rätten till ersättning och att 2) regeringen utreder möjligheten att ersättningen för användning av e-böcker och e-ljudböcker på bibliotek i fortsättningen också ska gälla e-bokhyllor.
Uttalandena ålägger riksdagen att följa konsekvenserna av lagändringen och utreda möjligheten att införliva användningen av e-bokhyllor i ersättningen.
Finland har halkat efter den nordiska nivån
Trots att biblioteken anlitas flitigare i Finland än i övriga Norden återspeglas utlåningens popularitet inte i anslaget för utlåningsersättningen.
I Finland började utbetalningen av utlåningsersättning först 2007 till skillnad från övriga Norden där ersättning betalats sedan 1950-talet. År 2016 utvidgades ersättningen äntligen även till högskolebibliotek, och anslaget höjdes till den nordiska nivån, men därefter har Finland tyvärr återigen halkat efter i utvecklingen. Till exempel i Sverige har anslaget under de sex senaste åren höjts med 26,5 procent och i Danmark med 7,5 procent. I Finland har anslaget varit oförändrat sedan 2016.
Den finländska utlåningsersättningen började rejält på efterkälken, men nu hör Finland till föregångarna i fråga om en ändring av utlåningsersättningen så att den blir teknologineutral.
Vad händer härnäst?
Förhandlingarna om fördelningen av e-utlåningsersättningen mellan Sanasto, Kopiosto och Teosto samt parten som representerar inläsarna inleds våren 2024. Till Sanastos kunder utbetalas e-utlåningsersättningen samtidigt som utlåningsersättningen för fysiskt material. År 2024 infaller utbetalningsdagen 7.10.
Sanasto fortsätter arbetet för att även e-bokhyllor ska omfattas av e-utlåningsersättningen. Vårt mål är också att höja anslaget för utlåningsersättningar till en nordisk nivå i enlighet med den föregående riksdagens uttalande.
För vad behövs litteraturfaddrar?
I oktober 2021 lanserade Sanasto tillsammans med kulturutskottet ett litteraturfadderprogram som riktar sig till riksdagsledamöter. Syftet är att sammanföra författare och översättare samt beslutsfattare för att diskutera aktuella frågor inom bokbranschen och fungera som en länk mellan litteratur och politik. Med hjälp av regelbundna kontakter med faddrarna kan vi utveckla dialogen och främja beslutsfattarnas förståelse av författar- och översättaryrket samt av aktuella frågor inom bokbranschen.
Litteraturfaddrarna har aktivt sedan hösten 2021 diskuterat med beslutsfattare om bland annat att utlåningsersättning även bör betalas för e-böcker och e-ljudböcker. Verksamheten har gett resultat: i december 2021 godkände riksdagen ett uttalande som biföll utlåningsersättning för e-böcker, och i budgetmanglingen i april 2022 föreslogs ett anslag för utlåningsersättning för e-material på en miljon euro i budgeten 2023–2027. År 2023 betalades utlåningsersättning för e-lån med stöd av undervisnings- och kulturministeriets beslut. Lagändringen som införde e-utlåningsersättning trädde i kraft 1.1.2024.
Litteraturfaddrarna är finländska litteraturaktörer, författare och översättare. Litteraturfaddrarna under regeringsperioden 2023–2027 är Sabine Forsblom, Sami Hilvo, Markus Hotakainen, Vilja-Tuulia Huotarinen, Virpi Hämeen-Anttila, Karo Hämäläinen, Riina Katajavuori, JP Koskinen, Maria Lassila-Merisalo, Leena Lehtolainen, Reetta Niemelä, Sampsa Peltonen, Tiina Raevaara, Peter Sandström, Johanna Sinisalo, Kaijamari Sivill, Anja Snellman, Ville-Juhani Sutinen ja Katariina Vuori.
Alla intresserade ministrar och riksdagsledamöter är välkomna att delta i litteraturfadderverksamheten.